Ett för dagen väldigt kallt och ganska blåsigt Stockholm var inte precis vad en tröttkörd Joel och en tillika så Leila behövde. Leila var minst lika trött som jag efter att ha åkt buss hon också hela natten. Men jag vann i alla fall tävlingen om vem som hade mest blodssprängda ögon! Woho...

Envisa som vi är åkte vi direkt ut till Annexet och började köa och käka lite frukost. Sanna mina ord när jag säger att det var kallt där på morgonen! Vilket annat band som helst och jag hade gett upp. Leila ska ha en stor eloge för att hon som inte ens är ett sådär jättestort fan av Arcade Fire stod ut i kylan. Starkt jobbat!

Men allt eftersom att det började droppa in lite mer folk och temperaturen stiga blev det i alla fall lite bättre. Rodan hade köpt lussebullar som han bjöd på vilket var en stor hit! Tackar! Jossan kom lite senare på hennes lunch men var tvungen att åka tillbaka igen för att sedan joina efter hennes jobb var slut för dagen. Hedvig och Olivia är det alltid lika kul att träffa. Hoppas du överlevde där bredvid mig, Hedvig! Var ju ett fruktansvärt tryck där framme. Hoppas vi ses snart igen. Sofie var det också kul att träffa och jag är tacksam för videorna! Värdefullaste jag har på denna burk tror jag.

Jag och Roddan tog en liten promenad där på dagen och träffade faktiskt Win lite snabbt och om vi velat störa Richard i hans bokläsning så hade vi kunnat träffa honom också. Men vi ville ju inte störa dem mer än nödvändigt så han fick fortsätta läsa sin bok som han verkade vara djupt inne i.

När klockan började närma sig insläpp hittade Zack mig och vi pratade en stund och även så Amandil. Kul! Hoppas vi kan ses igen någon gång. Men nu gällde det ju att vara med där i kön när de skulle släppa in så det var bara att ställa sig där framme i kön där vi placerat oss. När de då äntligen släppte in oss kunde jag som första person in välja att i lugn och ro ställa mig längst fram i mitten som jag är van vid. Att stå lite ute till vänster som i Oslo hade sina fördelar också men det är något speciellt med att stå där längst fram och absolut i mitten.

Annexet är verkligen inte en bra konsertarena, hoppas de kommer tillbaka till Cirkus nästa gång. Men det är väl bara i mina drömmar det! Därför var det än viktigare att stå långt fram så att eventuellt lite sämre ljud inte märks vilket det tydligen gjorde om man stod där bak.



När Wild Light drar igång känner jag att nu börjar jag bli riktigt varm igen efter att ha varit ute hela dagen och jag gillar verkligen vad jag hör. Det är lugn rock med klara melodier. Skönt att lyssna på och ett ganska perfekt förband. Tyckte de var riktigt bra och det kändes riktigt bra att få säga det till dem efter konserten.

När Wild Light lämnat scenen och alla instrument testats en sista gång så släcks belysningen och den otroligt läskiga kvinnan som skriker ut sina innersta känslor projiceras på en tavla och jag kan inte hjälpa det men jag tycker det är så ruskigt obehagligt fortfarande när jag ser det men det blir så enormt effektfullt när alla skriker sen på slutet och hela rummet bara fylls av en enda enorm ljudvägg. Kraftfullt! När sedan jag och alla andra får syn på Régine som kommer upp för trappan till scenen är det ett enormt mottagande som de får och jag ser direkt på Win som ställer sig precis framför mig att det bränner till inom honom vilket är så viktigt för att han själv ska få ut så mycket som möjligt av konserten.

Setlist:

---

---

Wow, vilken setlist! Jag hade inte ens vågat hoppats på något i den här stilen. Att få Headlights, Cold Wind och Submarine samma kväll var bara en fullkomlig jackpott för min det. Helt otroligt! För att inte nämna att de körde My Body Is A Cage som antagligen är min favoritlåt på Neon Bible och som jag inte fick höra i Oslo. Nä, för min egen del så kunde inte setlisten blivit bättre med tanke på vad de spelade i Oslo.

Black Mirror
Funkar kanonbra som öppningslåt har jag kommit fram till! Fullt ös direkt från publiken.

Keep The Car Running
Nu är det riktigt bra tryck på publiken! Helt tokigt bitvis. Win ser oerhört laddad ut och man ser verkligen hur han bara tänder till på alla cylindrar i takt med publikens reaktion tillbaka och nu ser Régine också sådär lycklig och passionerad över att få göra det hon älskar mest. Ögonen bara gnistrar och hon struntar i mikrofonen ett tag bara för att hon vill närmare scenkanten. Wow!

Neighborhood #2 (Laika)
Nu när det är fullt ös på publiken så blir Laika kanonbra också! Laika kräver mycket energi i rummet och det tyckte jag det var lite sådär med i Oslo men nu är det riktigt riktigt bra! Will och Richard fightas som galningar som vanligt!

No Cars Go
Oj oj oj! Nu blev det väldigt mycket hoppande och sjungande! Helt galet. No Cars Go är en riktig holmgång!

Haiti
Om det inte är min favoritlåt live så är det i alla fall en av dem absolut främsta. Jag är helt försvarslös! Régine slår på charmoffensiven totalt och när hon möts av ett hav av gungande armar och dansande människor kan man verkligen ta på den elektriska stämningen där framme. Sinnessjukt bra!

I'm Sleeping In A Submarine
Yes! Det är bara så fruktansvärt bra nu så jag bara svävar där framme...

My Body Is A Cage
...och så följer de upp den med MBIAC! Aaaah, jag trodde jag skulle dö här! Kommer ihåg att jag tänkte något i stil med att det kan inte bli bättre nu! Otroligt kraftfullt!

Cold Wind
Men det tar liksom inte slut nu! Den ena underbara låten på den andra bara avlöser varandra och det är ingen hejd på hur bra det är! Vädret nästan tvingade dem att spela den här låten - tack för det!!

(Antichrist Television Blues)
Bandet bara osar av lycka och spelglädje just nu och det är helt magiskt att stå där framme! Publiken får chansen att bli tokig igen och tar den.

Headlights Look Like Diamonds
Whoooa!! Obeskrivbart! Höjdpunkten för kvällen!

The Well & The Lighthouse
Efter urladdningen med Headlights blir den här låten tyvärr lite av en transprtsträcka och en chans att hämta sig. Oundvikligt.

Neighborhood #1 (Tunnels)
Win introducerade den med: "Well, in some countries they maybe don't understand this song, but I bet you guys do!" och det blev genast klart vad som väntade. Bara att hoppa med i galenskapen! Grymt!

Neighborhood #3 (Power Out)
Konserten är nu inne i ett skede där ingenting kan gå fel och det gör det sannerligen inte heller. Fullkomligt underbar allsång och golvet är bara ett stort hoppande hav.

Rebellion (Lies)
Övergången är lite längre än normalt och det bidrar till att det hinner bli en oerhörd stämning när så Rebellion på allvar drar igång med Régines keyboard-spelande. Inne i någon lyckozon här för nu kommer jag inte ihåg mycket alls mer än att Win hoppar ner till publiken och det blir ett vansinnigt tryck.

Jublet vet inga gränser när de så beger sig av scenen för att komma tillbaka i mörkret med tomtebloss igen. Kanske är någon nordisk touch till showen de infört. Ser riktigt kul ut i alla fall och det råder ingen tvekan om att de är mycket glada och stortrivs.

Intervention
Det är en sådan enormt kraftfull låt och jag blir alldeles översköljd av känslor.

Wake Up
Det finns inte så mycket att säga här egentligen och framför allt spelar det ingen roll vad jag säger för det kommer ändå inte att kunna ge en tillräckligt bra beskrivning av hur det känns. Makalöst!

En helt enormt bra spelning och jag känner mig fortfarande helt uttömd känslomässigt efter dessa två spelningar. Världens bästa band heter utan tvivel Arcade Fire. Punkt slut.

Måste väl passa på och säga att vi stötte på Jeremy också efteråt. Han var hur trevlig som helst och vi fick alla våra biljetter signerade.